Årets Randiga Tradition.

 

I år är det 6 år sedan denna galenskapen började – Årets abborr tur ned till Danmark, i hopp om att persa på abborre.

 

Vårt lilla fiskegäng har gått och varit hur taggade som helst hela sommaren, eller egentligen helt sedan förra året…

 

Men dom två senaste åren har bjudit på ett ganska så frustrerande fiske, det har ju kommit upp några fetingar, men aldrig riktigt det där galna som man hoppas på.

För 3 år sedan, då jag för första gången tog med Peder och Andreas (för att starta denna traditionen med detta fiskegäng) hade vi både ett fantastiskt väder och ett ganska roligt fiske!

img_9590

 

Ifjol var fisket ganska så frustrerande, fisken var där, men den stod mest och tryckte och det gick en stund mellan varje fisk.

 

Iår hade vi fiske-hopp över öronen!

Rapporterna vi fick såg riktigt fina ut, detta året var fisken ute i kanalen, vilket gör fisket mer spännande, istället för att stå och trängas inne i dammen.

 

Efter att volvon fått kämpa sig igenom västsverige och skåne anlände vi!

Jag hade egentligen planerat att bara chilla med en öl vid ankomst, men abborr febern tog över, så det var bara att rigga spöet och köra igång!

 

Jag vet inte om turen började bra eller dåligt… Mina förhoppningar steg ialla fall i taket när jag i första kastet landade en fet dansk-abborre på 1.470 kg…!

img_3376

Resten av gänget hade kommit några minuter före oss och körde på andra sidan av kanalen och drog flera abborrar gott över kilot denna första kväll!

 

Vi alla såg hur denna veckan skulle eskalera totalt med monster borrar hit och dit!

 

Ifjol fick vi värvat två nya till vårt danmarks gäng – Martin Falklind och Maria Ålander, men iår fick vi ytterligare en ny medlem av klubben, Houtan Ata som har mycket kunskap och erfarenhet på detta fisket.

Han fick också uppleva en grym start med en havsöring på nästan 9 kg!

 

Dag nr 2 låg molnen täta över campingen och vinden gjorde det bästa för att försvåra fisket. Trots en tidig morgon ute vid vattnet, lyste abborrarna med sin frånvaro… eller dom var ju där, det visste vi, men dom var tydligen inte på jakthumör…

 

Efter en brutalt frustrerande morgon utan ett hugg, började vi ge upp och satsa på lunch.. Men så tänkte vi att ett kast där Houtan stod och hade haft ett par kontakter kan inte skada.

Då var det som om att någon tryckte på en knapp och startade abborrens jakthumör – plötsligt var det dubbelhugg, dubbelhåvningar och aktivitet i varenda kast!

img_3395

Detta gjorde mycket för självförtroendet….!

img_3416

Vi kunde äntligen vara nöjda och äta lunch utan frustration.

 

Efter lunchen hade abborrarna dämpat sig lite, men var fortfarande huggvilliga.

img_3428

 

Min man Atle som har haft en riktig otur de senaste åren, fick äntligen en fisk över kilot, en fin sådan också! Så han kunde äntligen vara lite glad igen…

img_3432

 

På kvällen anlände Maria och Martin, med god mat och dryck blev kvällen kanske lite väl för rolig, då vi inte klarade att vakna förrän kl.09.00 dagen efter.

Men dessa kvällar och mys hör till en sådan här tur, det är ju halva grejen!

 

Det hjälpte inte på bakfyllan att regnet piskade ned direkt på morgonen…

Himlen var tät och regnet kallt…

Men det stoppar inte en fiskare med abborr feber!

 

Med mycket liten aktivitet från fisken och brutala skyfall, blev det en tidig lunch och ännu värre blev det när jag inne i värmen upptäckte att min Gore Tex jacka hade börjat ta in vatten….

Inte nog med det, ett hål i vadarsocken hade gjort mina strumpor genomvåta!

 

Men en varm lunch och en liten kall jäkel gör mycket för humöret!

 

Fisket förbättrade sig inte speciellt mycket, men vi samlade vårt hopp för morgondagen – då såg det ut som om alla förhållanden skulle vara på sitt bästa, både när det gäller lufttryck, vattennivå och vind!

 

Det var en ovan känsla när man vaknade av en ljus som trängde sig fram genom gardinen i den pyttelilla hytten… Det var faktiskt solen!

Jag fick otroligt bråttom och var ute vid vattnet med Atle på några minuter.

 

Det började hända grejer med en gång! Hugg på hugg och man fick använda håven flera gånger.

Plötsligt hugger det tag ordentligt i jiggen, bara 2 meter från mina fötter och det är som fisken först bara går sakta sidlänges för att så få rullen att skrika våldsamt (med ganska hård broms…), men så blev det slackt… Att detta var en fin fisk var helt säkert, men om det var en mega abborre eller havsöring, det återstår som ett mysterium…

 

Fisket lugnade sig, men hela kanalen var full utav fisk, men dom var otroligt svårtrugade!

Jag bytte jiggar, hastighet och teknikk konstant och på så sätt höll jag lite liv i huggen!

 

Och så helt från ingenstans, tog det slut, trots förbättrade förhållanden, nu ville inte abborrarna veta av oss mer helt enkelt!

Då var det faktiskt ett ganska enkelt beslut och erkänna sig färdig för detta året, det ger ju inte direkt energi och vada runt i kallt vatten många timmar per dag i en vecka.

 

Men i förhållande till dom tidigare 2 åren, hade vi nu en hel del kilos + fiskar på land, många fler än i ifjol faktiskt! Så detta vill jag säga var en bra fisketur!

img_3436

 

Men vi alla i fiskegänget håller tummarna och är helt säkra på att nästa år, ja, det är då det verkligen smäller!

 

Tack alla fina vänner som var med!

Advertisements

2 thoughts on “Årets Randiga Tradition.

  1. Fint fiske, fina bilder och välskrivet. Hittade din blogg av en slump och vill påstå att den är en av de bättre på nätet. Hoppas på att få läsa mer från dig framöver.

    Mvh
    Kristian

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s